Läs modedoktorn Philip Warkanders tankar om sambandet mellan modets roll i samhället och hur kultur präglar på vad vi har på oss och hans tankar på hur corona viruset kommer att påverka modebranschen och modets trender idag.
Vad är stil för dig?
– Stil brukar förklaras i relation till mode: om mode definieras genom förändring, är stil tvärtom det som är konstant över tid. Tänk på ordet ”handstil” – ditt sätt att skriva gör att din skrivstil känns igen, det utmärker dig och blir ditt signum på ett sätt som mode inte gör. Stil är därför konsekvens i uttryck över tid.
Vad avgör hur vi klär oss i det svenska samhället? Eller någon annan kultur i världen?
– Vi präglas av den miljö vi befinner oss i. Litet är det som fisken och vattnet: vi är blinda för de normer och strukturer som utmärker just vår kultur. Svensk kultur är väldigt konsensusorienterad och därför är det svenska modet förhållandevis likriktat. Det ska vara bärbart och praktiskt, ofta är det enfärgat och förhållandevis unisex.
Vilka roller har mode i vårt samhälle?
– Internationellt sett är mode en viktig näring. Som del av det större fältet kulturella och kreativa industrier har mode ofta använts för att marknadsföra både städer (som Paris, ”modets huvudstad”) och länder (”Made in Italy”). Men mode är också viktigt på individnivå, som sätt att kommunicera vem man är eller vill vara. Inte minst märks detta bland unga som lägger en stor del av sin disponibla inkomst på kläder.
Kan mode vara en kraft för förändring?
– Mode kan både vara progressivt och konservativt, och det är inte nödvändigtvis så att den förändring som det bidrar till är positiv. Dessutom är det viktigt att skilja på modets symboliska och materiella dimensioner: tröjtryckets budskap må vara feministiskt, men hur ser arbetsvillkoren ut för fabriksarbetarna och bomullsbönderna?
Hur skulle du beskriva din egen stil och ditt personliga varumärke?
– Svår fråga. Eftersom jag arbetar med att tänka på mode rent generellt har jag ett rätt svagt personligt modeintresse. Jag bryr mig helt enkelt litet för litet om vad jag har på mig. Till saken hör att jag ofta reser väldigt mycket – det är inte ovanligt att jag tillbringar sammanlagt cirka 24 timmar i veckan ombord tåg – och därför är komfort A och O. Jag kan inte klä mig så dressat som jag kanske önskat utan måste premiera det som tål att bli skrynkligt. Tyvärr, men ibland är det praktiska viktigare än det estetiska.
Vad vill du uttrycka genom din stil?
– Jag har egentligen bara en grundregel: jag klär mig så sällan jag kan i svarta kläder. I och med att jag arbetar i kultursektorn ser jag hur vanligt det är att folk som vill framstå som intellektuella klär sig i svart. Det är ett enkelt knep att ta till för att framstå som smart, men jag tycker att det egentligen vittnar om lathet och att det förstärker klichéer om hur en kulturarbetare (arkitekt, designer, konsthistoriker eller vad du nu vill) ska klä sig. Då är det roligare och mer innovativt att bryta mot ingrodda föreställningar och istället klä sig i färg.
Vad är den största missuppfattningen av dig?
– Att jag är modeintresserad. Man måste skilja mellan arbete och fritid. I min professionella roll är jag absolut insatt och kunnig om mode, men när jag är ledig är jag hellre i mitt växthus och tar hand om mina plantor, alternativt tar en promenad i skogen med hunden.
Vilka råd har du för ledare att uttrycka sig i dagens samhälle?
– Se till att din stil ligger i linje med de värden du representerar.
Som doktor i modevetenskap – vad tror du kommer att hända i hela modebranschen nu?
– Vi kan redan se att de företag som legat på gränsen har ansökt om rekonstruktion eller gått i konkurs. På så vis har corona situationen förstärkt tendenser som redan existerade. Men, det finns också en mer filosofisk aspekt: krisen har visat att vi inte alls behöver köpa så mycket kläder som vi hittills har gjort. Kanske är en annan typ av klädkonsumtion möjlig?
Tror du att dagens ledare måste börja bygga sin hållbara garderob?
– Jag tror absolut att de bör göra det, men jag tror det är tveksamt om de kommer att göra det. Det finns fortfarande en ovana vid att diskutera modets miljökonsekvenser, inte minst i relation till konsumtionskultur, på samma sätt som det finns ett motstånd mot att vilja se klimatkonsekvenserna av sitt (kött)ätande eller (flyg)resande. Hade vi på allvar börjat diskutera dagens ledares kläder ur miljöperspektiv hade nog gemene man blivit irriterade då det hade betytt att de också borde ställa kritiska frågor om hur deras kläder tillverkats och vilka kvantiteter som är rimliga att shoppa på ett år. Och det är det få personer som är redo att göra.
I din nya bok skriver du om önskan att omfamna förändring – Kan Corona virus leda till en uppvaknande för hållbarhet inom mode?
– Jag tror att corona situationen kan förstärka den hållbarhetsdiskurs som redan var under utveckling sedan tidigare. Men, fortfarande är denna diskurs väldigt fokuserad på yta – det handlar om läpparnas bekännelse mer än något annat – och vi måste se till att ord också kopplas till handling. Dit är det fortfarande långt.
Vad tror du är de nya trenderna i modevärlden nu och med Coronaviruset?
– Jag tror att detta kommer att leda till att online-handeln kraftigt ökar samtidigt som modekommunikationen blir alltmer digital. När modeveckor ställs in och nyheter istället kommuniceras online, kommer alltfler förstå att det är onödigt dyrt att ge konstgjord andning åt gammalmodiga format som modevisningar. Mer och mer förläggas till det digitala. Rent estetiskt händer nog dock inte mycket i relation till corona, så fort den tillfälliga trenden med munskydd gått över är det nog business as usual med street wear-influenser och stora logotyper.
Philip Warkander är lektor i modevetenskap på Lunds universitet. Han är också krönikör på bon.se
Bilden på Philip är tagen av fotografen Tomas Falmer.